...att leda

Jag har tidigare skrivit att Fingal blivit lite av en buse det senaste. När han leds från och till hagen har han konstant försökt att gnaga och gå hur han vill. Vi har tränat mkt på och har alltid varit konsekventa med att han ska gå snett bakom, gå undan för mig och vända med mig men allt vett flyger ut när energin pyr under ytan verkar det som och det är mkt möjligt att jag har varit lite "vek" när det varit så halt. Så hur jag än tyckte jag försökte så såg man i ögonkanten hur buset glimtade i de små mandelformade ögonen. Stor, tuff unghäst med mkt energi & egna åsikter måste även han lära sig lite vett inför framtiden^^  Jag vill inte ha en häst som är rädd om huvudet men heller ingen häst som tror han får nafsa. Att man inte ska använda "våld" på ngt vis då är det många som tycker, men vad gör ni när ni har en evigt nafsande häst? Skrattar och tackar? Nej.

Har nu suttit o läst en hel del trådar om just detta på Bukefalos och har inte blivit ett dugg klokare. Det lika många åsikter som det finns människor. Själv tror jag på att kroppspråk och röst gör mkt men har du en tuff häst så kan man behöva ta till mer men man ska ändå vara förnuftig. Det kan många "inlägg" ge mig dåligt samvete för, att jag tycker att det är "ok" att "slå" hästen. Betyder det att jag inte är en god hästmänniska? Eller att jag är oförstående för hästars beteenden? Bristande kunskap?  Mer kan man alltid lära sig och jag har sannerligen mkt att lära...men vill ändå tro att jag har ett sunt förnuft o att jag handlar efter min bästa förmåga? Ser en skillnad i att tillrättavisa hästen i rätt ögonblick och dänga upp den tills det gör skada. Men även ordet "tillrättavisa" är ett ord som en del inte ens vill ska finnas?

Nu har vi fått ett tips från Liz som hittills har fungerat så bra att jag kände att det var ngt att dela med sig av. Alltid är det kul att lära sig ngt nytt.

---

Man vill hela tiden hålla kontakten med honom när man går men det brukar vara mer genom att försöka hålla honom på plats än att vara med honom.

Tipset: Innan man börjar gå ska man se till att hästen har sänkt huvudet ordentligt, detta genom att ha grimskaftet kort och föra det nedåt. När hästen har fokus på dig och inget annat säger du "framåt" alt ngt annat innan du börjar gå och då är det Du som ska ta första steget. Hästen ska gå kvar med huvudet lågt, för mig blir det hans huvud i höfthöjd. Håll alltså kvar grimskaftet kort, drar hästen upp huvudet ---> för det tillbaka nedåt bestämt.  Slappnar den av i det läget så kan du såklart lätta på handen men hålla kvar kontakten. Hästen ska gå snett bakom dig så här hela tiden. Nafsar den eller börjar krångla ---> Backa den till Haparanda. Du kan ha ett spö tillhands om du använder det förnuftigt. Börja sedan om från början så att hästen har kontakten och sänkt huvud innan ni börjar gå.

---

Detta fungerade ruskigt bra redan efter första gången. Vissa saker har man använt sig av tidigare men en del var nytt och gjorde en väldig skillnad. När han nafsar är det väldigt lätt att jag instinktivt drar armen upp och faktiskt mot honom för att lite "nähä låt bli" vilket han såklart reagerar på genom att höja huvudet. Nu vill jag undvika det och istället lyckas med att backa honom rejält utan att man får den reaktionen att han känner att det riktar sig mot huvudet. Sedan i stallet tvekar jag inte på att nypa tillbaka i näsvingen när han hugger i lite väl, gör ni?

Nu blev det ett lite långt och ev. rörigt inlägg då många tankar försöker samsas och få fram ngt som inte låter helt galet. Jag skulle nog kunna spinna vidare minst lika mkt till bara för att jag vill att ni ska förstå vad som rör sig här inne men eftersom jag själv tvekar inför mina egna tankar så får jag nog nöja mig här.

 Vad har ni för tankar om detta?



OVER AND OUT