Är hursomhelst världen lyckligaste i frågan om voffe. För utan Miko skulle jag inte veta var jag skulle ta vägen. Denna envetna, glada lilla jycke.

Igår var första tillfället på Agility Fortsättning. Vi som aldrig fått lära oss några byten eller något sådant blev inkastade med folk som var duuktiga.  Miko gjorde så gott han kunde men hade en matte som inte kunde koordinera armar och kropp åt rätt håll vilket ledde till en förvirrad hund! Men nu har vi fått läxa och ska nog komma ikapp!


Nu ska här tränas slalom med skick från högersida, där fuskas det men från andra hållet går han super. Böjda tunnlar där han går in från min vänstersida också & en massa på byten fast utan hinder så det sätter sig.  Lite kontaktfält vore nog inte fel heller så vi kommit igång iaf lite med det tills nästa gång.


Roligt var det iaf! Blev lite tagen när kroppen och hjärnan inte kunde samarbeta..men kom över det och fick inte att vi är noviser och där för att lära oss inte för att visa att vi kan!!






Vi var båda trötta när vi kom hem! Jobbigt för båda matte o hund. Hur var det med konditionen nu igen? Just det ja..den är obefintlig!



OVER AND OUT