Jag vet inte vad det är med mig..om jag har brist på ngt eller helt enkelt gått in i en fas men jag lever för tillfället på kalvsylta och knäckebröd! Frukost, mellanmål och kvällsmat har alla bestått av detta. Ungefär det enda som gått ned utöver frukt och vaniljbulle då jag jobbat.


Jag menar...det låter inte ens gott. Kalv-s-y-l-t-a. Dessutom hatade jag det innan. Tänk vad saker och ting kan ändras..





På tal om saker som ändras. Vi har inte tillgång till ridbana längre. Alternativen åker eller ridbanan ca 1 h bort har inte funnits på länge och inte nu heller vilket innebär att vi är förvisade till vägarna efter det här. Är fruktansvärt ledsen och besviken på folk som man trodde var ens vänner, de vet så väl hur mkt ridbanan betyder för oss!!!Det är så sjukt alltihop och började redan i våras med Fingals stallplats (som de gav bort utan att prata med oss?!) Sedan har det väl legat och puttrat, det har alltså funnits en anledning till att jag känt obehag varje gång jag ridit där borta. Hursom så tror jag inte jag hade velat va där borta ens om vi fick det nu...inte när man inte känner sig välkommen. USCH & FY!! Är så trött på att vara beroende av andras välvilja..så TRÖTT!!


OVER AND OUT